Camills hälsa

 

När man ska ta klivet över den där gränsen att ta tag i sin viktminskning, då brukar det vara mycket känslor som kommer upp..

 

Rädsla för tidigare misslyckande, trygghet att hålla fast i det gamla, man tvingas även öppna ögonen och se på sig själv ärligt..

 

Alla frågor man egentligen redan visste, men inte velat se..

Hur mycket man väger, hur mycket man rör på sig och mycket annat som påverkas i livet..

 

Allt detta tvingas man då se på med öppna ögon innan man kan ta klivet o bestämma sig för en förändring.

 

För det är ju så att man måste vara på det klara med VARFÖR man vill förändra och att man gör det för sin egen skull, innan man sätter i gång..

 

Den första veckan brukar vara väldigt tuff för dom flesta, det är då minnet av hur man brukar äta och göra är som starkast

(säger inte att det nånsin försvinner)

Men det krävs aktiva val hela tiden, o hjärnan får jobba mycket..

 

Just på LCHF blir det en rejäl utrensning också som brukar komma under första eller andra veckan..

Trött o trög, sugen, finnar, huvudvärk osv...

 

Tjejerna jag coachar gör ett fantastiskt jobb!!

 

Dom har målmedvetet kämpat sig igenom veckan, utan en tanke att ge upp.

BEUNDRANSVÄRT!  <3

 

Nu är vi framme vid första helgen, och det är en utmaning i sig, och så viktigt att klara den, o känna att DET GÅR!

Och att det faktiskt gick bra.

 

Man skapar positiva erfarenheter att man fixar det här.

 

Jag går inte ut med namn eller något personligt angående dessa fantastiska kvinnor än.

 

Men hoppas ni alla ska få ta del av deras resa dessa veckor när vi närmar oss slutet på denna "6 veckors" utmaning.

 

Vi hejjar på dom iaf o önskar dom ett stort lycka till.